måndag 31 december 2012

Välkommen 2013!

2012 är på väg mot sitt slut. Det har varit ett ganska så ok år, trots allt. Jag har varit sjuk, men annars så har det mesta tuffat på. Känner att jag har blivit så gammal att jag önskar mig ett lugnt 2013, utan en massa happenings... Jag arbetar på vissa förändringar i mitt eget liv, vi får väl se om det ger resultat inom snar framtid.
TACK alla fina läsare av min blogg! Det är så roligt att få vänner i bloggvärlden. Få kommentarer, få kommentera, få hjälp och råd med stickningar. Hoppas vi ses 2013!

Nu har jag också börjat med ännu en ny stickning med underbart alpackagarn från Den Gamla Möllegården. Det är handspunnet och helt fantastiskt att sticka med. Skillnaden mellan fabriksspunnet och handspunnet garn är som skillnaden mellan levande musik och en cd-skiva. Det är liv på ett annat sätt. Och som sagt, detta garn är en njutning att sticka med. Det skall bli en typ väst, mönster från Drops.

Brun-rosa alpacka.

Jag avslutar med några bilder från Japan i somras. Det verkar som om det blir en tur igen i sommar. Vi längtar alla tillbaka till Tokyo.

Storapan fredar sig mot de närgångna hjortarna på ön Miyajima utanför Hiroshima. "Nej, jag har inga flera kex!"
Lillapan skuttar i varmt vatten på ön Taketomi.
Mellanapan sussar på sin futon på vårt ryokan i Tokyo.
Underbara och pålitliga glassautomat. Hur fort man såg en glassautomat var man tvungen att köpa glass. Sådana var reglerna. Raspberry Cheesecake var godast.

Lillapan i yukata och med korg och badpass i Kinosaki. En liten by med många varma källor. Man gick på badrunda på kvällen.

fredag 28 december 2012

Future note to oneself

Om du reser dig upp ur soffan genom att lägga din vikt på ena handen och ta spjärn, och samtidigt råkar placerar den handen på ett pågående sticke, kommer trästickorna att brytas av i och med att soffan är mjuk och ger vika. Undvik således att lägga hela din kroppstyngd på eventuella trästickor när du reser dig upp ur soffan.

torsdag 27 december 2012

Är man söt kommer man undan med vad som helst

På stickorna just nu, en halstub i Rustic Hjerte Garn, 83% alpacka och 17% nylon. Det är ett lite lustigt garn, tråden är som en ministickad i-cord. Egentligen gillar jag inte sådant (mystiskt) garn, men jag såg en stickad tub med detta garn och gillade ytan som blev. Nu är garnet då sådär att sticka med, hur löst jag än stickar (5mm), så glider det dåligt på stickorna. Och det är lite tröttsamt när jag stickar på rundstickor. Men, men, mjukt som attans är det. Jag lägger in ett par rader mossstickning vart tionde varv för att få lite struktur.


Men shit pomfrit! VAD är detta? VEM har ättit på sofföverdragen?

Boven fotograferad på bar gärning.
 Jaja, det gör kanske inte så mycket. De var gamla, sofföverdragen, kanske dags att köpa nya. Och de är så söta, de små pälsbollarna... Så de hittar på en massa tok! :-)

onsdag 26 december 2012

Nämenbajsockså!

Knäcken är slut! Det får inte vara sant!

tisdag 25 december 2012

Minniesjalen II

Minnie-sjalen nummero II är klar. Det är en väldigt rolig stickning, enkel, men ändå lite kul och spännande när sjalen är klar. Tycker också om att den stickas från sida till sida, det blir lätt att utnyttja allt garn, och sedan blir den inte så väldigt trekantig. Jag gillar bättre den långsmala formen. Den är stickad i Debbie Bliss Luxury Tweed Aran, 90% ull och 10% angora. Garnet är helt underbart och jag vill väldigt gärna sticka med det igen. Använde fem (fyra?) mystan och sjalen blev över tre meter lång. Går många varv runt halsen alltså! :-)

Reflexmössan i förra inlägget stickades i Nepal från Drops. Och mönster var efter eget huvud med inspiration från lite här och var :-))



Grodperspektiv funkar ju jättebra...

Och så kom underbara Colours of Shetland, från Needled, lagom till jul. Boken är bara helt fantastisk, massor med härliga bilder, berättelser om företeelser på Shetlandsöarna och som grädden på moset, fantastiska mönster. En "måstebok", helt enkelt. Och nu vill jag åka till Shetlandsöarna. Också. Som om det inte redan pågick diskussioner här hemma vart vi skall åka till sommaren.

måndag 24 december 2012

Reflexmössa

Reflexmössan är klar och den gillades av lillapan. Den hann inte blockas, så klart, den skulle på med en gång. Reflexeffekten funkar bra, bilderna nedan är tagna med blixt. Jag stickade den runt, men med avig maskor, som jag gillar sådär att sticka. Jag fick för mig att reflexgarnet syntes mera på ut-sidan om man stickade med avig maskor. Vet inte om det var så, egentligen, men jag fick för mig att de räta maskorna dolde reflexgarnet mera än de avig. Låter kryptiskt, jag vet. 1 1/2 "nystan" reflexgarn gick åt, det var ganska drygt.

Gillar era kommentarer på mitt förra inlägg... Att det handlar om chefen, inte om mig! :-)) Mycket bra (och ny) tanke! :-))

Mudden stickad utan reflexgarn.

Oblockad mössa.
Så här mycket syns reflexgarnet.
Ippos julmössa (Minikins) hänger nu i julgranen. Han tyckte den var sådär att ha på huvudet.

onsdag 19 december 2012

En fråga

Skall jag höja eller sänka dosen på min lugnande medicin när jag upplever att chefen ser ut typ så här vid morgonkaffet? Någon som vet?

tisdag 18 december 2012

God Jul till alla fina där ute!

Åh, vad det har varit struligt på sistone! Zooskötaren har varit ute och räddat världen, samtidigt som hon kurerat sina magsår och utmattningsdepressioner. Och så har datorn havererat! Sönder, kaputt och slängd i elavfallet. Så bloggen har onekligen halkat efter lite. Vi hoppas nu att tomten, mot all förmodan, kommer med en ny dator... :-)

Jag har fått lite stickade alster färdiga på sistone. Lillapans reflexmössa är klar och fotad och kommer på bloggen (om tomten kommer med en dator), och så skall en fin sjal fotas och en Nanook-kofta behöver blockas å det grövsta för att passa. Och eventuellt behöver Zooskötaren också BANTA för att koftan skall sitta snyggt. Grrrr och morr. Koftan blev jättesnygg, men sitter inte lika snyggt. Iallafall inte nu. Fortsättning följer.

Vad som inte får någon fortsättning är mina inköp på Yll och Tyll. I och för sig har jag lovat mig tusen gånger att inte köpa mera garn för närvarande. Varken på Yll och Tyll eller annorstädes. Men så skulle jag in och köpa lite mera Rustic Hjerte Garn (babyalpacka och 17% nylon, supermjukt) till en halskrage som jag håller på med nu. Så tog jag med två överblivna garnnystan, från reflexmössan (Nepal) och från Nanook-koftan (Heavens Hand, tror jag), för att växla in. Och det har ju aldrig varit några problem att lämna tillbaka garn man köpt för mycket. Även utan kvitto, så har man fått tillgodokvitto. Och jag är i denna affär och ränner titt som tätt och köper MYCKET garn, och det vet de. Men nu vart det snorkigt och gnälligt och de ville inte ta emot två helt fina nystan. Efter mycket suck och stön gick det bra, "för den här gången". Ja, någon mera gång blir det inte. Har väl egentligen aldrig tyckt att de varit några sociala genier i den affären, men nu blev det för mycket. Hon frågade när jag köpt garnet (för en månad sedan sa jag) och att de inte tog emot "för gammalt" garn med tanke på de andra kunderna, de ville inte sälja garn äldre än 4 månader i affären!!! Som om garn var en typ färskvara? Och som om de omsatte samtliga nystan på hyllorna inom 4 månader. Skulle inte tro det. Iallafall, nu är det Garnkorgen och diverse andra ställen som gäller för mig. Livet är för kort för att handla i snorkiga affärer.

God Jul till alla fina därute! Vi hoppas på julefrid och stickfrid! :-)))

Ippo säger God Jul med sin nya fina julluva (Minikins, mönster från Woolly Wormhead).

Med hopp om en vit jul för alla barn (och vuxna som gillar snö).

onsdag 5 december 2012

Att se sanningen i vitögat

Idag har jag bestigit Mount Everest! Stadsbussarna ställdes in i vår lilla stad, och aporna behövde hämtas från skolan. MED VAD DÅ, undrar förstås vän av ordning (det vill säga moi). Jag har ingen bandvagn ståendes på gården. För om inte bussarna tar sig fram, då är det även rätt svårt att köra bil. Men det var bara att bita ihop, självständig kvinna (kvinna=hjältinna) som man är och skyffla ut bilen från parkeringen, köra i 10 km/h i 30 cm snömodd, slira sig igenom frysta isspår från tidigare bilar och hämta aporna. Och sedan ta sig hem igen på en fullständigt igensnöad E4. Och nu fortsätter det att ösa ned flingor stora som corn flakes.

Ja, det snöar än.

Var en sväng på stan häromdagen. Slank in i garnaffären. Och de hade fått in illrött lovikkagarn! Det bara låg där och lyste och skrek (samtidigt), KÖP MIG, KÖÖÖÖP MIG. Så jag vart tvungen att lyda rösten som skrek. För att få tyst på det gapiga garnet. Två härvor blev det som skall omvandlas till vantar vad det lider. Sedan föll ögonen på RELFEXGARN!!! Jag bara dog vilken bra uppfinning! 50 m kostar 89 riksdaler, så det var ju inte gratis precis, men man kan ju sticka in det lite här och där i en mössa. Var väldigt tunt, så det kommer inte att påverka någon masktäthet. Himla praktiskt och fiffigt, reflexen inbakad i apornas mössor! Moi mycket nöjd med denna uppfinning.

Tomterött lovikkagarn från Järbo och reflexgarn X2.

Så här coolt blir reflexgarnet när man fotar det med blixt.

Moi inte så jättenöjd med att min kofta (Nanook) som nästan är klar är FÖR LITEN!!! Den stickas upp ifrån och ned, och nu har jag provat den för att se hur lång den skall vara. Och suck, då känns det att över axlarna är det lite tajt... Så, nu kom jag av mig lite med den sista biten. Suck. Jag har stickat medium, och jag tänker banne mig inte börja sticka large. Aldrig. Våga vägra large, liksom. Det är bara att se sanningen i vitögat och inse att det är dags att dra i bromsen, nu skall den otäcka vikten ned 10 kg. Jag väger för mycket, är för stor och har dessutom gått upp en storlek i bh-size. Det är ju oerhört, jag fattar inte hur detta kunde hända. Men nu smids det planer, för nu skall vikten ned. Till det som den skall vara. Och då kommer Narook passa. Livet liksom.

måndag 3 december 2012

Samtal med Lillapan

Lillapan är liksom jag totalt uppslukad av reality tv-program, typ Sjukhuset eller 112. I ett avsnitt kallas poliserna till en hustrumisshandel, och lillapan tittar med stora ögon och lyssnar med sina parabol-öron utfällda. Jag tänkte att möjligen är han för liten för detta, men jag satt bredvid honom och han har faktiskt fyllt 7 år.

- Va, har han slagit henne? Är han galen?
- Ja, det verkar så, tyvärr.
- Man får inte slå flickor.
- Nej, ingen skall slå någon.
- Om någon är dum skulle jag gå därifrån bara, för flickor kan också vara dumma. Moa i min klass är jättesnäll. Henne vill jag bara krama. Jag skall fråga henne nå´n dag, om hon vill ha en kram.


Jo, jag stickar också. Snart kommer det ett FO! :-)