söndag 29 maj 2011

Folkdräktsporr

För ett par år sedan bestämde jag mig för att sy en folkdräkt. En verkligt dokumenterad dräkt. Inte för att jag tänkte svänga mina lurviga i någon dans, utan för att mest se om det gick, om jag kunde. Och det gick bra och roligt var det. Det svåraste var att få tag i material, handvävda tyger som skulle se ut i färg och inslag som de gamla tygerna. Jag sydde en Häverödräkt, och det finns några delar kvar att få till, men jag har nu en uppsättning "vardagsklädsel" som funkar. Efter alla konstens regler. Jag har inte ännu riktigt fått klart bomullsförklädet, och inte heller den typiska högmössan som hör till Häverödräkten (den där strutmössan som Birgitta Dahl har på sig på Skansen den 6 juni varje år, mohahah).

Så här ser Häverödräkten ut.


Så, man kan säga att jag gillar olika typer av kulturella, historiska och/eller religiösa klädesstilar. När jag är ute och reser brukar jag köpa någon eller några dräkter, traditionella och/eller religiösa, typiska för området jag besöker. Flera av mina bästa reseminnen kommer från möten med människor som visat sina dräkter och som visat mig hur man skall sätta på de olika delarna och hur de skall bäras. Alla människor jag mött i dessa sammanhang runt om i världen har varit överlyckliga över det intresse jag visat för deras historia och kultur och jag har varit överlycklig över att få ta del av deras kunskap. Det har aldrig varit några problem att köpa/låta sy upp ett eget ex, fastän det varit uppenbart att jag inte varit del av deras stam, land, religion eller historia. Detta med ett undantag, hemslöjden i Mora. De ville att man att man skall vara Mora-bo sedan typ 20 generationer för att få köpa delar till en dräkt ;-)))) Framöver tänkte jag blogga en del av mina dräkter eller klädslar. Och på midsommar såklart min egna Häverödräkt.

Nu så har det kommit en ny fantastisk bok, med massor av svenska och norska folkdräkter i, hurra! Såg boken på Pysselfarmors hemsida, och jag vart tvungen att köpa ett eget ex... Ljuvliga kläder i underbar miljö! Lite folkdräktsporr skulle man kunna säga! :-))

Och se här, här är hänger håret löst på axlarna på en vuxen kvinna och strumpebandet syns! Fy vad oanständigt! :-)))


Jag har gjort hälften av min Mentensjal, dags att börja minska för att få till andra halvan av sjalen. Hmmmm. Jag startade med 200 g, nu är det 115 kvar på nystanet och jag tänkte att 15 g räcker nog till en rapport till, ett "spets" till liksom. Men så räknade min matematiske Sengångare ut att en spets-rapport till skulle väga 18.9 gram. Ja, skall man chansa, jag skulle gärna vilja ha sjalen så lång som möjligt, men om jag efter att ha stickat en rapport till har mindre än 100 g garn kvar, ja, då får jag frogga. Hur göra, chansa? Eller skall jag påbörja minskningarna och blocka den så avlång jag vill ha den med grovt våld? Livet är fyllt med svåra frågor.

onsdag 25 maj 2011

Var ångesten bor och världens dyraste polkagris

Min Hallonsjal är klar! Jag stickade upp nästan exakt 5 nystan Rowan Alpaca Cotton på stickor 5. I oblockat tillstånd blev den nästan 2 m lång och 30 cm bred. Tror inte att jag tänker blocka den eftersom jag är helt nöjd med storleken som den är nu och jag vill inte att hallonmönstret skall bli platt på något vis, det är ju själva poängen att det är bubbligt. Nu känner jag mig väldigt nöjd med resultatet, krisen för en tid sedan när en del hallon hamnade i ofas är överspelad :-)))) Nästan överspelad. Jobbar på det.

Den funkar som typ stola.

Och som halsduk.

Typ bulliga hallon.


Nytt projekt på G är den här lilla grunda trekantssjalen, Menten. Stickar i ett australiensiskt mohairgarn från Laura Downs. Himla förfärligt mjukt. Stickar också på min fyrkantskofta, den är snart klar!


Häromdagen passerade jag Gränna. Ja, jag borde ha passerat, tyvärr stannade jag väl till vid ett polkagriskokeri och tyvärr kunde jag inte låta bli att köpa polkagrisar. Och yttermera tyvärr köpte jag en polkagris eller två och verkligen tragiskt så satte jag i mig en av dem igår kväll. Och allt hade slutat väl om jag nu inte hade haft den otäcka vanan att glufsa polkagris som en idisslandes marockansk kamel, så det bar sig inte bättre än att min fina guldtand lossnade och ramlade ut! Som tur är finns det tandläkare och idag är den fastsatt igen. Kostnad: 665 svenska och skattade kronor. Så, kostnad för polkagrisen: 17 + 665 = 682 kr. Måste vara världens dyraste polkagris och jag skall aldrig köpa/glufsa polkagris igen. Aldrig.
Godis hör hemma i gommen, sa tandläkaren. Om man nu skall äta godis över huvudtaget. För om man är en riktigt duktig människa så äter man ju inte godis alls. Har jag hört.

Lite roligt fick jag dock när jag fotade tanden på mitt skrivbord på jobbet. Till höger så ser det ut som en liten gubbe, med ögon och mun, ser ni?

Ansiktet i min tand liknar Edvard Munchs Skriet lite grand, tycker jag. Som om jag hade en ångestgubbe boendes i min guldtand. Det kanske är där all ångesten bor? I tänderna?


Självklart har också Folktandvården börjat med SELF SERVICE. De kan ju självklart inte vara sämre än SJ, IKEA, SAS, Uppsala kommun och alla matvaruaffärer och banker. Jag vägrade givetvis att anmäla mitt besök själv.


In English
One shawl is finished, the work with the next one has begun. It is knitted with the yarn I got from my dear friends Bill&Pauline, yarn bought at last years Easter Show in Sydney! I love the yarn! It is mohair and veeeeery soft.
My gold tooth fell out yesterday (I was chewing on polkarocks) and today I had it put back in again. I had to pay the dentist all the money I own, but it was worth it.

lördag 14 maj 2011

Nu går sista ostbågen - den vill jag dela med dig

Har nu ätit min sista ostbåge på 3 månader. Så här såg den ut och god var den.

Har också ätit min sista Cloetta chokladpuff på 3 månader. Så här såg den ut. Jättegod var den.

Nu är allt smaskigt borta ur mitt hem. Borta. Tomt. Öde. Trist. Kargt. Allmänt eländigt. Ett tomt bord.


Fortsätter på min Hallonsjal. Nu är jag inne på 5:e och sista nystanet. Snart så :-)))

In English
I am now officially on diet. No more cheeze doodles and no more chocolate. And I am trying to finish my Raspberry-shawl, I am knitting with the very last ball of yarn.

Ett FO och kö till kossor

Det grå burret från Gotland har blivit en lång halsduk, alternativt en axelvärmare. Tänkte lite knappar och så, men så blev det att jag avslutade som jag började, med en liten trekant typ. Det blev cirka 20 cm garn över, johoho, jag är bäst i vanlig ordning. Lillapan påpekade mycket klokt att det ser ut som ett lammskinn och jag håller med, precis som det var tänkt. Inte världens mest avancerade projekt, jag skäms nästan för att blogga det, men jag är himla trött i huvudet just nu och orkar inget avancerat. Varmt och ulligt är det iallafall och luktar myyyyycket får.

Går ned hyfsat långt över rygg och axlar. Svensk sommar kan vara kall. För mig.

Funkar som halsduk också. Mumma.


Imorgon trodde jag att jag skulle få åka på ko-släpp på Svista gård utanför stan. Men det var uppenbarligen bara som jag trodde. För tyvärr hade jag glömt att boka biljetter... Detta var vad som mötte mig när jag surfade in på Svista gårds hemsida för en vägbeskrivning.

Uppsala, Svista. Fullbokad!

Vi kan tyvärr inte ta emot fler anmälningar till vårt betessläpp, det är nu fullt. Ni som anmält er är hjärtligt välkomna!

Jag har lite svårt att förstå hur ett ko-släpp kan bli fullbokat, jag tänker typ hage, typ vidder, typ öppna fält, typ MASSOR med plats? Eller är hela stan där ute för att kolla på kossorna? Så här är det jämt, det bor helt enkelt för mycket folk i den här himla kissenödiga stan. Hur fort jag skall göra något är det 3 miljoner km kö, eller så skulle jag ha bokat biljetter 3 år i förväg. Nu har jag iallafall bokat plats till ko-släppet 2035. Då är jag dessutom panschis och kommer att ha en massa ledig utflyktstid till mitt förfogande. Kanske tar jag med mig mina eventuella barnbarn.

En momiji som heter Happy flyttade in till mig häromdagen, hon kom med ett hemligt budskap till mig. Jag skall ta väl hand om henne. Tack så väldigt mycket min fina vän :-)


In English
My grey Gotland scarf is finished. It is warm, smells of sheap and I love it.
I planned to go and look at cows tomorrow, when they are released on to the spring meadows. But to my astonishment, it was FULLY BOOKED, the farm could not welcome any more visitors than those who had already booked. I just thought the countryside was vast and with a lot of space all around, that is, it can not got get full or overcrowded. I was obviously wrong. This little town is evidently overpopulated with people who always want to do the same things as I do. Sigh. I have now booked tickets to the cow-release-party in the year 2035, I plan to take my grandchildren with me.
I got a momiji doll to care for. Thank you so much my dear friend!

fredag 6 maj 2011

Jag har handtag

Nu förstår jag vad de håller på med de små liven. Jag vet bestämt att jag köpte cirka fyra nystan i höstas, men se nu! De har klonat sig i garnkorgen! Typ kopulerat och gjort nya små nystan! Så det är ju inte underligt att jag snart drunknar i garn, om de skall hålla på på det här viset.


Gotlandsburret från Lillys Skinn och Garn blir en lång halsduk. Skall till lite knappar och knapphål så att man kan använda den som axelvärmare också. Väldigt avancerat, men det är vad hjärnan orkar med just nu.


Närbild på rätstickat burr, det blir väldigt likt ett vanligt fårskinn. Luktar mycket får (ladugård kanske vissa skulle säga), är superfett och fullt med små halmstrån. Mmmmmm.


Jag cyklar med lillapan på pakethållaren, till skolan för att hämta mellanapan. Jag ber honom att hålla hårt om min midja, så att han inte skall fall av.
- Det går jättebra mamma, på din midja finns det som handtag!
Dags för nyckelpigan att ge sig ut på en ny vandring, och kanske lägga på lite sit-ups? Krypa till korset och betala för fettsugning?

In English
My yarn balls are misbehaving when I am not looking, obviously engaging in activities which generates new baby yarn balls. I bought 4 balls, as far as I can remember, suddenly there is 17 red balls in my yarn basket. Hmmmmm...
My yarn from Gotland is going to be a long scarf. It smells of sheep and hay. Lovely.

I put my little monkey on the luggage rack on my bike today, biking to school to pick up the middle monkey. I told him to hold on tight to my waist, not to fall of my bike. He said:
-That´s easy mum, your waist has like handles.
Sigh. Time to eat sallads. Only. Do sit-ups. Pay for liposuction.